Att prioritera rätt

Idag har jag varit i Malmö. Vi har haft styrelsemöte med den lokala fackklubben. Mitt nästa sista möte med dem. Efter ett antal år har jag bestämt mig för att kliva av mitt uppdrag vid årsmötet i början på februari.
Efter många långa tankegångar på vad som är rätt, vad som behövs & framförallt vad jag vill och orkar bestämde jag mig innan jul för att stiga åt sidan.
Jag har nu berättat det för alla som bör få veta det innan det är officiellt på riktigt. Många reaktioner som är bevis på att jag gjort ett bra jobb. Många som tycker det är tråkigt då de tycker att jag bidragit med mycket. Medlemmar som uttryckt sin besvikelse över att jag väljer att kliva av eftersom de har förtroende för mig & vet att de alltid är välkomna till mig om de har en fråga eller ett problem. Det är skönt att veta att man gjort ett bra jobb, att man varit uppskattad och att både styrelsekollegor, medlemmar och arbetsgivaren varit nöjd med mig och mitt jobb.

Man växer verkligen med ett sådant uppdrag. Att lära sig läsa och tolka viktiga lagstiftningar som Lagen om anställningsskydd, Semesterlagen, Föräldralagen, Arbetsmiljölagen, Förtroendemannalagen med flera är inte helt lätt. Det är intressant, det är sådant som man alltid har nytta av. Det är dessutom roligt att få insyn i hur det faktiskt fungerar på en arbetsplats med rekryteringar, omorganisationer, arbetsmiljöarbete och vad man faktiskt kan påverka utan att vara ledare (chefer finns det ju en del kvar också även om de borde vara utdöda). det är utvecklande och många som arbetat fackligt får tjänster som ledare (även om min målsättning aldrig varit det & fortfarande inte är det) och det är väl ett bevis om något på att det är nyttiga saker man ställs inför och får lära sig i sin fackliga roll.
Att man dessutom får medlemmarnas, sina kollegors, förtroende (om man förtjänar det) och chansen att företräda sina kollegor är nyttigt och lärorikt även det. Att kunna föra andras talan, även om man själv kanske är av en annan åsikt, är utvecklande och svårt men roligt. Framförallt när man lyckas göra något för någon annan, något som verkligen betyder något för den enskilde människan. Jag kliver av nu men jag stänger inte dörren för alltid, en dag kanske jag är tillbaka?!

Den största anledningen att jag kliver av är att det jag gör vill jag göra bra. Jag vill prioritera rätt & just nu ligger mitt största prio på Jocke och våra gemensamma planer. Ska man bygga sitt drömhus, sin egen oas, från scratch krävs en massa engagemang, tid och ork. Jag vill göra det 100 procentigt, inte halvdant samtidigt som jag gör något annat halvdant, därför valde jag denna gången att prioritera kärleken och våra planer. Att prioritera rätt!