Kursdag 3, den sista

Hann fota i alla fall två av de andra hundarna igår.
Här är det Bits som driver fåren i solen som tillslut valde att visa sig.

Kursen är över, hundarna är trötta & har sovit hela dagen idag. Själv ligger jag nerbäddad med världens förkylning. Den eskalerade igår och när jag kom hem var det som att allt jag hållt igen bröt ut. Frossa, ont i leder och ömsom helt igentäppt, ömsom forsar det. Aja, det blir till att hålla sig lugn & inomhus ett par dagar så är jag förhoppningsvis kry igen sen.

 

Noki har fullt fokus!



Kursen då.

Tredje dagen igår och det kändes, man var rätt mör redan på morgonen.

Startade dagen med att gå VP bana med Ernzt. Bara det att komma på plats och göra ett hämt det första man gör, som det blir på tävling, är nyttigt. Måste försöka jobba mer så. I alla fall la jag honom vid pinnen, fåren stod på drygt 100 meter. Jag gick ner till position ett, mellan hunden och djuren, ungefär 35 meter ifrån Ernzt. La press och skickade. Fin utgång, flankerna är fina nu. Han stannade lite kort men jag anar att det var draget, han har ett fruktansvärt förutseende. Tog upp djuren lugnt och fint till mig. Sen drev vi upp dem till pinnen, rundade den och fick med oss alla utom en tacka runt som tjurade och inte alls tänkte runda pinnen. Fösning första benet, bra men svårstyrda tackor gjorde att han fick jobba väldigt nära och styrningen svarade sent. Igenom grindarna, la honom ner och skickade runt honom på rätt håll (det är ju det också...inte korsa linjen....) drivning fram till grindarna, lugnt och fint. La honom ner och sen fortsatte vi. Eftersom vi inte hade någon fålla avslutade vi när vi kom upp till pinnen igen och det kändes skönt att de andra också tyckte vi jobbat på bra. Stor skillnad är det och jag hoppas verkligen jag kan hålla i det här nu.

Andra passet Ernzt gick jobbade vi med fösningarna igen, både jag & Peter börjar bli nöjda, han tycker att han börjat hitta det. Bra bra. Ibland faller han tillbaka i gammalt men är jag bara konsekvent ska det nog gå fint. Vi ställde ut fåren en gång med igår på ett hämt. Föste ner dem och väntade. Första gången Ernzt och jag ställde ut & även om fåren var tröga var det skönt att se att han kunde släppa dem när den andra hunden kom. Jag har visserligen linan på, för säkerhetsskull, lättare att undvika dåligheter om man snabbt kan korrigera. Å det gör man snabbare med en linan än utan på ett stort fält.

Sista rundan var han skittrött. Ett hämt, ca 120 meter, stannade kort (draget igen & i kombination med tröttheten fick jag peppa lite), plockade upp dem lugnt men lite snett, mot den sidan där han först ville stanna, kanske skulle jag låtit honom ta dem därifrån? Sen visade sig tröttheten. Trillade lättare tillbaka i gammalt. Höjt tempo, mindre känslig för pressen och en matte som då för första gången på tre dagar faktiskt blev lite irriterad. Kanske skulle vi stannat vid pinnen och inte fortsatt? Det blev lite irriterat på slutet men det är lätt att va efterklok. Lite fösningar, tillbaka i gammalt, ligger för nära, trycker på för hårt & tog inte pressen på samma sätt så vi avslutade med att förstärka den igen som avslutning.

Men, med beröm godkänt ändå av Peter så vi var nöjda i alla fall. Nu ska vi fortsätta jobbar såhär.

Nolltolerans mot rusningar, förstärka duet, fösa massor, till att börja med 7-8 minuter. Om ett par månader ska han orka minst en kvart. Träna hämten, han fick beröm för dem också & det är kul med tanke på hur lite vi hämtat på de avstånden.

 

Franz gick två pass igår.

Första rundan så himla fint. Svarar jättebra på pressen och går runt fint, tänk att det kan hjälpa så mycket även om han fortfarande är lite tajt och trycker på lite för hårt men han svarar för den. Till och med så att jag kunde skicka honom och avbryta när han gick för tajt för att sen skicka om igen. Duktig hund!

Andra rundan visades lite trötthet från lille herrn också som gick på lite för hårt men som svarar för korrigeringarna. Han börjar hitta rätt i fösningarna också så ingen brådska. Lugnt å fint och förhoppningsvis komemr det hända massor om vi fortsätter jobba såhär.

 

Själv tycker jag det är stor skillnad på killarna men Peter säger att Ernzt hade vart lika mjuk & fin som Franz om jag börjat på samma lugna sätt med honom. Det är säkert så och det tar längre tid att lära om än att lära in från början. Det som är säkert är ändå att det inte är något att göra åt att jag inte haft rätt verktyg från början och att mitt tålamod kommer få jobba för att få ordning på det även om vi är en bit på väg nu.

 

Nu ska vi smälta allt vi lärt oss, friskna till (i alla fall jag) och sen ska vi träna järnet för att få ordning på allt. Tre bra och väldigt givande dagar och det känns skönt att jag fick kred för mitt jobb också. Typiskt bra motivationshöjare att gå kurs, nu hoppas jag bara att vi kan få till lite andra kurser under året också för att bibehålla lugnet och påminna oss om det.

Franz njuter av solen, nyttigt för liten hund att vara med i dagarns tre. Trött vart han i alla fall.