Från nu kommer jag blogga på www.sjolyckan.blogg.se.
Jag har lagt över inläggen från det drygt senaste året & förhoppningsvis kommer blogglusten tillbaka. Drt känns så iaf!
Hoppas ni som hängt här följer med till den nya! Kram ❤
söndag, februari 14, 2016
Bloggbyte
onsdag, februari 10, 2016
Laxburgare med räkdressing
I helgen gjorde vi laxburgare.
Det äts alldeles för sällan här. Så väldigt gott!
Vill ni testa kommer mitt recept här:
400 gram lax (fryst går alldeles utmärkt!)
2 ägg
3 msk ströbröd
2 krm salt
1 krm vitpeppar
1 tsk finhackad dill
Blanda alla ingredienserna i en matberedare eller med en stavmixer så det blir en slät smet. Forma till burgare och stek i smör på hög medelvärme ett par minuter på varje sida.
Räkdressing:
150 gram räkor i lake
2 dl creme fraiche
0,75 dl majonäs
1 msk fin hackad rödlök
finhackad dill, salt och svartpeppar efter smak
Hacka räkorna och blanda samman allt.
Servera burgarna med bröd, ett salladsblad, råriven morot, en gurkskiva och eventuellt lite rödlök.
Vi åt ugnsstekt potatis till men det behöver man absolut inte ha, laxburgaren är fullt tillräcklig!
Laxburgaren är perfekt mat till de små också. Ludwig älskade sin, ta bara bort saltet när du gör dem. Det är enkelt att skala bort stekytan också när man serverar de små.
Det äts alldeles för sällan här. Så väldigt gott!
Vill ni testa kommer mitt recept här:
400 gram lax (fryst går alldeles utmärkt!)
2 ägg
3 msk ströbröd
2 krm salt
1 krm vitpeppar
1 tsk finhackad dill
Blanda alla ingredienserna i en matberedare eller med en stavmixer så det blir en slät smet. Forma till burgare och stek i smör på hög medelvärme ett par minuter på varje sida.
Räkdressing:
150 gram räkor i lake
2 dl creme fraiche
0,75 dl majonäs
1 msk fin hackad rödlök
finhackad dill, salt och svartpeppar efter smak
Hacka räkorna och blanda samman allt.
Servera burgarna med bröd, ett salladsblad, råriven morot, en gurkskiva och eventuellt lite rödlök.
Vi åt ugnsstekt potatis till men det behöver man absolut inte ha, laxburgaren är fullt tillräcklig!
Laxburgaren är perfekt mat till de små också. Ludwig älskade sin, ta bara bort saltet när du gör dem. Det är enkelt att skala bort stekytan också när man serverar de små.
tisdag, februari 09, 2016
Semlans dag
Vi börjar dagen med soffmys!
Den lille har liksom blivit stor, fast han fortfarande är så liten. Han lägger huvudet mot kudden och faktiskt vilar en stund. Sedan i helgen sover han i eget rum. Vi fick äntligen upp rullgardinerna som jag tyckte var ett måste innan han fick flytta in. Även om det är mörkt ute både när han somnar och när han vaknar än så länge vill jag inte riskera att han vaknar av tidningsbudets lysen när de far förbi så därför har vi väntat. Han sover i alla fall lika gott om natten nu som tidigare. Ibland spottas nappen ut och han vill ha den igen, då är det lite jobbigare för föräldrarna som numera måste gå upp och plugga in nappen. Innan räckte det med att sträcka sig för att kunna plugga in den. Vi inser i alla fall att vi är väldigt bortskämda med sömnen (bland annat) och klagar inte.
Rummet blev mer färdigt när sängen kom dit men det skulle behövas lite mer förvaring. En hylla eller ett skåp hade vart perfekt. Gärna på ben så man kan få in några backar under i framtiden. Ja, det är ett annat projekt som vi får ta tag i en annan dag.
Dagen idag bjuder på ösregn ute än sålänge men jag hoppas att det ger med sig. I så fall kanske det blir en liten hoppträning på ridbanan för syster och Anora. En semla hoppas jag att jag ska kunna få i mig under dagen också såklart. Är det fettisdagen så är det!
Den lille har liksom blivit stor, fast han fortfarande är så liten. Han lägger huvudet mot kudden och faktiskt vilar en stund. Sedan i helgen sover han i eget rum. Vi fick äntligen upp rullgardinerna som jag tyckte var ett måste innan han fick flytta in. Även om det är mörkt ute både när han somnar och när han vaknar än så länge vill jag inte riskera att han vaknar av tidningsbudets lysen när de far förbi så därför har vi väntat. Han sover i alla fall lika gott om natten nu som tidigare. Ibland spottas nappen ut och han vill ha den igen, då är det lite jobbigare för föräldrarna som numera måste gå upp och plugga in nappen. Innan räckte det med att sträcka sig för att kunna plugga in den. Vi inser i alla fall att vi är väldigt bortskämda med sömnen (bland annat) och klagar inte.
Rummet blev mer färdigt när sängen kom dit men det skulle behövas lite mer förvaring. En hylla eller ett skåp hade vart perfekt. Gärna på ben så man kan få in några backar under i framtiden. Ja, det är ett annat projekt som vi får ta tag i en annan dag.
Dagen idag bjuder på ösregn ute än sålänge men jag hoppas att det ger med sig. I så fall kanske det blir en liten hoppträning på ridbanan för syster och Anora. En semla hoppas jag att jag ska kunna få i mig under dagen också såklart. Är det fettisdagen så är det!
 |
| Den här godingen klämde jag i mig i helgen! |
tisdag, februari 02, 2016
Ensam men inte
Det har hunnit bli februari.
Mannen i huset har åkt norrut några dagar för att åka skidor, på längden, och kvar hemma är jag med en unge, två hundar, två katter och fem får. Ensam hemma kanske inte är rätt ord att använda.
Ungefär samtidigt som Jocke åkte norrut fick vi, eller jag, påhälsning av magsjukan. Fy fasen säger jag bara. Man är inte så tuff när man inte får behålla ens vatten och har en 7-månaders att ta hand om och några hundar som behöver komma ut emellanåt. Då är man glad att man har föräldrar nära som kan ta hundarna på promenad och underhålla ungen ett par timmar så man får sova, eller i alla fall vila.
Det har lugnat sig lite och idag steg jag upp strax efter 6, långt innan lilleman vaknade, smög ut med hundarna, gav fåren mat och gick en liten runda med hundarna. Det blåste rejält men vi fick en rätt mysig stund trots det och mörkret hundarna och jag. När vi kom in hann vi ge katterna mat och jag hann precis tänka tanken att göra min egen frukost när lillbossen vaknade.
En ny bralla å sen kröp vi upp i soffan med den varma vällingen. Så mysigt och hjärtat smälte totalt när han vänder upp sitt lilla ansikte och tittade mig rakt in i ögonen samtidigt som han la sin lilla hand mot min kind. Man vill stanna tiden.
Sen körde han in tummen i näsan på mig, tog ett rejält tag och nöp till, spottade ut vällingflaskan så vällingen rann längs med hakan. Förtrollningen var bruten och vi var tillbaka i verkligheten. Men det blir nog en bra dag i alla fall.
torsdag, januari 21, 2016
De djupblå ögonen och det stora leendet
Hela sju månader har gått sen den här charmören kom till oss.
Det mesta i livet har ändrats, relationer, rutiner, värderingar och hur man prioriterar. Mycket till det bättre men en del saker har förändrats till det sämre. Inte för att livet är sämre, det är det absolut inte men det finns några relationer har inte direkt blivit bättre. Medans andra verkligen stärkts.
Livet ändras och sålänge det är övervägande bra förändringar är det bra. Och det är det. Framförallt är det svårt att konkurrera ut de där djupblå ögonen, det stora leendet, den lilla handen och de djupa andetagen när han sover.
Han är det bästa som hänt oss, utan tvekan, och all väntan är han såhär i efterhand värd varenda sekund utav. Älskade unge <3
onsdag, januari 20, 2016
Sim och framtid
Så hade drygt halva januari gått också.
Tänkte verkligen att jag skulle ta tag i bloggandet igen men det verkar liksom bara inte bli av.
Funderingen på att byta portal finns kvar men samtidigt känns det lite sorgligt att lämna den här bloggen eftersom vi ändå hängt ihop ett ganska bra tag nu.
Jag har lämnat in till jobbet och Försäkringskassan hur jag kommer att jobba/vara föräldraledig från 1 april. Då ska vi dela på jobb och ledighet här hemma så även pappan får chansen att vara hemma med vår lille charmör.
Det känns...delat. Visst vill jag vara hemma med hon men samtidigt vill jag absolut inte ta ifrån Jocke den chansen. Dessutom kommer jag ju få det bästa av två världar eftersom det funkar bättre för Jocke att vara hemma ett par dagar i veckan än på heltid under en tid. Så win-win. Jag längtar efter vuxet sällskap även om jag får en del av den varan ändå eftersom vi hänger en del med kusin, mostin och mormor!
Simmet har dragit igång igen efter jul och nyårsuppehållet och i fredags var första gången jag inte var i vattnet. Jocke badade med honom istället och båda två uppskattade det väldigt. Med bensparken vårt lilla vattendjur har kommer han bli en alldeles grym simmare om den håller i sig (säger den gamla simmarmorsan...).
Vi övningsgår, krypningen har kommit lite i skymundan, det är ju inte så kul å ligga på golvet när man kan sitta upp! De två tänderna har kommit upp riktigt och han äter som en häst fortfarande. Allt slinker verkligen ner & vi tackar tusen sålänge han äter med den här aptiten.
Igår skulle vi åkt till IKEA men eftersom det kom rätt rejält med snö stannade vi hemma och valde pulkaåkning med kusin framför att sladda omkring på vägarna. Det får bli en tur nästa vecka istället. Då ska rullgardiner till lille herrns rum inhandlas så att han kan flytta in dit på riktigt sen!
Tänkte verkligen att jag skulle ta tag i bloggandet igen men det verkar liksom bara inte bli av.
Funderingen på att byta portal finns kvar men samtidigt känns det lite sorgligt att lämna den här bloggen eftersom vi ändå hängt ihop ett ganska bra tag nu.
Jag har lämnat in till jobbet och Försäkringskassan hur jag kommer att jobba/vara föräldraledig från 1 april. Då ska vi dela på jobb och ledighet här hemma så även pappan får chansen att vara hemma med vår lille charmör.
Det känns...delat. Visst vill jag vara hemma med hon men samtidigt vill jag absolut inte ta ifrån Jocke den chansen. Dessutom kommer jag ju få det bästa av två världar eftersom det funkar bättre för Jocke att vara hemma ett par dagar i veckan än på heltid under en tid. Så win-win. Jag längtar efter vuxet sällskap även om jag får en del av den varan ändå eftersom vi hänger en del med kusin, mostin och mormor!
Simmet har dragit igång igen efter jul och nyårsuppehållet och i fredags var första gången jag inte var i vattnet. Jocke badade med honom istället och båda två uppskattade det väldigt. Med bensparken vårt lilla vattendjur har kommer han bli en alldeles grym simmare om den håller i sig (säger den gamla simmarmorsan...).
Vi övningsgår, krypningen har kommit lite i skymundan, det är ju inte så kul å ligga på golvet när man kan sitta upp! De två tänderna har kommit upp riktigt och han äter som en häst fortfarande. Allt slinker verkligen ner & vi tackar tusen sålänge han äter med den här aptiten.
Igår skulle vi åkt till IKEA men eftersom det kom rätt rejält med snö stannade vi hemma och valde pulkaåkning med kusin framför att sladda omkring på vägarna. Det får bli en tur nästa vecka istället. Då ska rullgardiner till lille herrns rum inhandlas så att han kan flytta in dit på riktigt sen!
fredag, januari 01, 2016
Året 2015
För 2014 skrev jag ingen årskrönika. Året kändes svårt att summera utan att kunna ta med den andra stora saken som präglat våra liv under året utöver husbygget. Jag har under året som gick flera gånger tänkt att summera det men det har inte blivit av. Inte heller har det blivit speciellt mycket bloggat. På något sätt känns den här bloggen, som jag startade för att jag trodde att den snabbt skulle få en annan prägel än vad den faktiskt fick, förbrukad nu. Jag vet inte varför men det känns som att det jag skrivit är halvsanningar. Inte för att det inte är sant utan för att jag inte skrivit allt. Jag tänker i alla fall försöka sammanfatta 2015 kort.
Vi firade in året själva men med 3 rätters som sig bör innan vi somnade i soffan framför brasan för att vakna strax innan 12-slaget. Vi såg himmeln blinka i olika färger bakom de grå molnen, sen gick vi och la oss. I vårt alldeles nya hus som precis blivit klart och vårt sjätte natt på Sjölyckan blev 2014 istället 2015.
Januari spenderades mest hemma med att göra iordning och inreda det nya. Jag fick otroligt mycket mer inspiration i köket, det är så mycket roligare att laga mat och baka nu i det nya. Bland annat blev det en Ceasarsallad.
Folk började se den växande magen och snart var det uppenbart att det växte en liten Filur där inne.
I februari tog jag ett beslut som skulle ge så mycket mer respons än jag någonsin vågat drömma om. Med stöd av finaste Cain som korrläste innan och såklart med godkännande och support från min fantastiske Jocke publicerade jag inlägget om vår IVF resa. Det är såklart en väldig sammanfattning av allt vi gick igenom men det har lästs och delats av otroligt många, både via bloggar och på fb. Vi har fått kommentarer från folk vi känner, ytligt bekanta, föräldrars kollegor och människor som jag inte har en aning om vilka det är. Jag är väldigt tacksam fortfarande för att den respons vi fått och kan fortfarande ibland gå tillbaka och läsa alla fina kommentarer, mail och meddelanden. Viktigt att prata om och jag hoppas & tror att det kommer bli mindre tabu framöver.
Vi gjorde rutinultraljudet också och här någonstans började jag ta in och faktiskt tro på det som skulle till att hända.
Med jobbet gjorde vi ett besök på fantastiska Izakaya en kväll när vi fick göra egen sushi och dumplings. Definitivt något ni bör prova om ni inte gjort det redan!
Vi hann med en helkväll med Champions of Rock. 3 timmar galet bra musik i Vida Arena & Filuren i magen diggade mest hela tiden.
Mars kom och våren började smyga sig på. Det var en ganska stillsam månad där vi för första gången började planera för att utöka familjen med en person. Tapeten till det blivande barnrummet beställdes.
Som vanligt fyllde jag år i slutet på månaden och det firades med smörgåstårta och en tårta med dulche de leche och jordgubbar.
April kom. Jag tog mig i kragen och gjorde några besök hos Linda och hennes hundar och får. Lite vallning satt fint och wow vad nöjd jag var med båda mina fina hundar. Lakers tog SM-guld och vi blev med ny bil. Nödvändigt eftersom vi behövde ha två bilar där både vagn och hundar får plats i bagaget. Jag blev moster till söta lilla Ebba och hundarna passade på att träna på att bli med människovalp!
Maj kantades av olika läkarbesök eftersom man vid en glukosbelastning konstaterade att jag hade graviditetsdiabetes. Det var tufft i början, mest för att jag inte fick några svar på alla mina frågor när de väl kom. När jag väl fått träffa den fantastiska diabetessköterskan var jag inte längre så orolig. Hon var imponerad av mina värden och jag åt i princip som vanligt, inklusive godis & kakor, resten av graviditeten.
Jag och några vallhundsvänner drog till Öland och härliga Elisabeth för vallning och vi hade en fantastisk dag!
Den sista arbetsdagen kom och plötsligt klev jag ut från min trygga vardag med ett jobb att gå till och istället gick jag hem den där fredagseftermiddagen utan att veta vad det skulle bli av livet riktigt. En kittlande känsla på många sätt.
Månaden när vi två skulle bli tre. Men innan jag var redo var det många saker jag hade på min AttGöra-lista. Prio ett var att klara av årets festival, Sweden Rock. Vi lånade en husvagn för att ha tillgång till toa i husvagen om den höggravida skulle behöva springa på nätterna men för att i så fall slippa knata runt hela campingen. Jag behövde dock aldrig använda den utan sov gott om nätterna även i den lånade vagnen. Det blev fyra dagars festivalande i maklig takt men jag var där. Vi såg Def Leppard, Slash, Mustasch, Backyard Babies, Hardcore superstar och Judas Priest, bland andra. Och så träffade vi ju TV4 och magen blev en riksnyhet eftersom inslaget sändes på 22 Nyheterna. Här kan ni se det om ni missade! Väldigt nöjd men trött åkte vi hemåt på söndagen.
Jocke och jag firade 4 år med goe fika och det blev mycket av den varan i juni och det fantastiska vädret vi hade då.
I mitten på månaden fick vi göra ytterligare ett ultraljud och efter det beslutades att man skulle sätta igång förlossningen 11 dagar innan utsatt datum. Jag var inte färdig med magen och sköterskorna tittade konstigt på mig när jag sa det till dom. Det blev hur eller hur midsommar på BB. I två och ett halvt dygn försökte de sätta igång förlossningen och först när jag fått order om att fasta inför ett planerat snitt på morgonen den fjärde dagen drog det hela igång. Det var några jobbiga dagar och framförallt sista timmar innan Filurens puls sjönk kraftigt och man beslutade att snitta urakut. Så mitt i natten medans jag sov gott på operation och Jocke tillbringande en stund helt ensam på vårt rum tittade han ut i den här världen för första gången. Vår son! Skrämmande, galet och ja....fantastiskt!
Vi spenderade några dagar till på BB innan vi fick åka hem och börja livet hemma som en egen liten familj.
Juli och augusti fullkomligt sprang förbi. Vi hann bli med gräsmatta och njöt av den så mycket vi kunde när värmen väl kom. Jocke var hemma i 7 veckor totalt innan han började jobba. Jag försökte baka när den lille herrn sov och fikorna var fortsatt ganska många. I slutet på månaden hämtade vi hem vår fem alldeles egna får: Majken, Agneta, Sabina, Hedvig och Judith.
Hösten kom och blogginläggen blev sällsynta. Mamma, syrran och jag drog till Ullared utan barn. Ludwig premiärade på mammans jobb och gjorde succé. Växte gjorde han också och blev både 3, 4 och 5 månader. Djuren blev mer och mer intressanta. Med Franz och Mix har han något alldeles speciellt. Vi hade namngivning med släkt och de närmsta vännerna i november och minimannen fick en massa fina saker.
Själv hann jag med en bal på slottet när jobbets årliga julfest gick av stapeln.
December sprang förbi den också och jag fick inte till ett enda inlägg...
Vi hann i alla fall börja på babysim, Ludwig älskar det! De första två tänderna tittade fram. Vi gjorde julgodis som sig bör innan jul och det blev både julskinka och gran (från den egna marken dessutom!). Julen firades i dagarna två. Först i Skåne på julafton och sedan på Marbacken på Juldagen. Lilleman fick världens förkylning lagom till firandet och i mellandagarna tog jag över den så de sista dagarna på 2015 spenderades i sjuksängen. Nyårsfirandet med vännerna ställdes in och vi avslutade 2015 som vi inledde det. Hemma själva i lugn och ro.
Ett fantastiskt år såklart eftersom vår Ludwig föddes då men också ett år som bjudit på betydligt mycket mer hemmahäng och mindre tid för att ägna sig åt sitt eget som vi varit vana vid att kunna göra innan. Precis som det ska vara alltså när två har blivit tre. Nu ser vi fram emot 2016 med spänning vad det här året har att bjuda på!
God fortsättning på det nya året till er alla!
Vi firade in året själva men med 3 rätters som sig bör innan vi somnade i soffan framför brasan för att vakna strax innan 12-slaget. Vi såg himmeln blinka i olika färger bakom de grå molnen, sen gick vi och la oss. I vårt alldeles nya hus som precis blivit klart och vårt sjätte natt på Sjölyckan blev 2014 istället 2015.
Januari spenderades mest hemma med att göra iordning och inreda det nya. Jag fick otroligt mycket mer inspiration i köket, det är så mycket roligare att laga mat och baka nu i det nya. Bland annat blev det en Ceasarsallad.
Folk började se den växande magen och snart var det uppenbart att det växte en liten Filur där inne.
I februari tog jag ett beslut som skulle ge så mycket mer respons än jag någonsin vågat drömma om. Med stöd av finaste Cain som korrläste innan och såklart med godkännande och support från min fantastiske Jocke publicerade jag inlägget om vår IVF resa. Det är såklart en väldig sammanfattning av allt vi gick igenom men det har lästs och delats av otroligt många, både via bloggar och på fb. Vi har fått kommentarer från folk vi känner, ytligt bekanta, föräldrars kollegor och människor som jag inte har en aning om vilka det är. Jag är väldigt tacksam fortfarande för att den respons vi fått och kan fortfarande ibland gå tillbaka och läsa alla fina kommentarer, mail och meddelanden. Viktigt att prata om och jag hoppas & tror att det kommer bli mindre tabu framöver.
Vi gjorde rutinultraljudet också och här någonstans började jag ta in och faktiskt tro på det som skulle till att hända.
Med jobbet gjorde vi ett besök på fantastiska Izakaya en kväll när vi fick göra egen sushi och dumplings. Definitivt något ni bör prova om ni inte gjort det redan!
Vi hann med en helkväll med Champions of Rock. 3 timmar galet bra musik i Vida Arena & Filuren i magen diggade mest hela tiden.
Mars kom och våren började smyga sig på. Det var en ganska stillsam månad där vi för första gången började planera för att utöka familjen med en person. Tapeten till det blivande barnrummet beställdes.
April kom. Jag tog mig i kragen och gjorde några besök hos Linda och hennes hundar och får. Lite vallning satt fint och wow vad nöjd jag var med båda mina fina hundar. Lakers tog SM-guld och vi blev med ny bil. Nödvändigt eftersom vi behövde ha två bilar där både vagn och hundar får plats i bagaget. Jag blev moster till söta lilla Ebba och hundarna passade på att träna på att bli med människovalp!
Maj kantades av olika läkarbesök eftersom man vid en glukosbelastning konstaterade att jag hade graviditetsdiabetes. Det var tufft i början, mest för att jag inte fick några svar på alla mina frågor när de väl kom. När jag väl fått träffa den fantastiska diabetessköterskan var jag inte längre så orolig. Hon var imponerad av mina värden och jag åt i princip som vanligt, inklusive godis & kakor, resten av graviditeten.
Jag och några vallhundsvänner drog till Öland och härliga Elisabeth för vallning och vi hade en fantastisk dag!
Den sista arbetsdagen kom och plötsligt klev jag ut från min trygga vardag med ett jobb att gå till och istället gick jag hem den där fredagseftermiddagen utan att veta vad det skulle bli av livet riktigt. En kittlande känsla på många sätt.
Månaden när vi två skulle bli tre. Men innan jag var redo var det många saker jag hade på min AttGöra-lista. Prio ett var att klara av årets festival, Sweden Rock. Vi lånade en husvagn för att ha tillgång till toa i husvagen om den höggravida skulle behöva springa på nätterna men för att i så fall slippa knata runt hela campingen. Jag behövde dock aldrig använda den utan sov gott om nätterna även i den lånade vagnen. Det blev fyra dagars festivalande i maklig takt men jag var där. Vi såg Def Leppard, Slash, Mustasch, Backyard Babies, Hardcore superstar och Judas Priest, bland andra. Och så träffade vi ju TV4 och magen blev en riksnyhet eftersom inslaget sändes på 22 Nyheterna. Här kan ni se det om ni missade! Väldigt nöjd men trött åkte vi hemåt på söndagen.
Jocke och jag firade 4 år med goe fika och det blev mycket av den varan i juni och det fantastiska vädret vi hade då.
I mitten på månaden fick vi göra ytterligare ett ultraljud och efter det beslutades att man skulle sätta igång förlossningen 11 dagar innan utsatt datum. Jag var inte färdig med magen och sköterskorna tittade konstigt på mig när jag sa det till dom. Det blev hur eller hur midsommar på BB. I två och ett halvt dygn försökte de sätta igång förlossningen och först när jag fått order om att fasta inför ett planerat snitt på morgonen den fjärde dagen drog det hela igång. Det var några jobbiga dagar och framförallt sista timmar innan Filurens puls sjönk kraftigt och man beslutade att snitta urakut. Så mitt i natten medans jag sov gott på operation och Jocke tillbringande en stund helt ensam på vårt rum tittade han ut i den här världen för första gången. Vår son! Skrämmande, galet och ja....fantastiskt!
Vi spenderade några dagar till på BB innan vi fick åka hem och börja livet hemma som en egen liten familj.
Juli och augusti fullkomligt sprang förbi. Vi hann bli med gräsmatta och njöt av den så mycket vi kunde när värmen väl kom. Jocke var hemma i 7 veckor totalt innan han började jobba. Jag försökte baka när den lille herrn sov och fikorna var fortsatt ganska många. I slutet på månaden hämtade vi hem vår fem alldeles egna får: Majken, Agneta, Sabina, Hedvig och Judith.
Hösten kom och blogginläggen blev sällsynta. Mamma, syrran och jag drog till Ullared utan barn. Ludwig premiärade på mammans jobb och gjorde succé. Växte gjorde han också och blev både 3, 4 och 5 månader. Djuren blev mer och mer intressanta. Med Franz och Mix har han något alldeles speciellt. Vi hade namngivning med släkt och de närmsta vännerna i november och minimannen fick en massa fina saker.
Själv hann jag med en bal på slottet när jobbets årliga julfest gick av stapeln.
December sprang förbi den också och jag fick inte till ett enda inlägg...
Vi hann i alla fall börja på babysim, Ludwig älskar det! De första två tänderna tittade fram. Vi gjorde julgodis som sig bör innan jul och det blev både julskinka och gran (från den egna marken dessutom!). Julen firades i dagarna två. Först i Skåne på julafton och sedan på Marbacken på Juldagen. Lilleman fick världens förkylning lagom till firandet och i mellandagarna tog jag över den så de sista dagarna på 2015 spenderades i sjuksängen. Nyårsfirandet med vännerna ställdes in och vi avslutade 2015 som vi inledde det. Hemma själva i lugn och ro.
Ett fantastiskt år såklart eftersom vår Ludwig föddes då men också ett år som bjudit på betydligt mycket mer hemmahäng och mindre tid för att ägna sig åt sitt eget som vi varit vana vid att kunna göra innan. Precis som det ska vara alltså när två har blivit tre. Nu ser vi fram emot 2016 med spänning vad det här året har att bjuda på!
God fortsättning på det nya året till er alla!
måndag, november 02, 2015
Bad & djur
Redan november! Galet!
Hösten har verkligen varit alldeles fantastisk hittills & jag hoppas november blir en bra månad också.
Vi har en del att se fram emot, bland annat lillemans namngivning. Det ska bli kul & jag ser verkligen fram emot den men det kommer också bli mycket jobb eftersom jag envisas med att fixa maten själv till de ca 45 gästerna. Lite hjälp kommer jag få i alla fall, både med matlagningen & med passning av lille herrn. Skönt eftersom det lätt kör ihop sig när man har måsten med tidspress & en liten att se efter.
Å den lille växer! Senast vi var på BVC mätte han 63 cm o noterade 6910 gram på vågen. Vid det här laget har han sprängt 7 kilos gränsen, garanterat! Det händer så mycket nu o det är så roligt. Jag kan redan få ångest av tanken på att börja jobba & inte få vara med honom lika mycket. Men det är en stund kvar tills dess!
Han sover fortfarande löjligt bra på nätterna, från strax innan 19 till 6 snåret. Förmiddagsmålet består numera av gröt & det är tveklöst han favoritmål! Han äter som en häst! Tre gånger om dagen får han fruktpure, päron, banan & persika, päron & äpple eller blåbär som vi premiärade med idag. Allt slinker ner lika fint å han mmm:ar härligt till de flesta smakerna!
Söndagar betyder bad & numera tvättar vi honom direkt när han kommer ner i badet sen får han plaska lite "själv". Vi håller såklart men han får ligga å flyta & sprattla med benen eller sitta upp & plaska med hela armarna. Badankan Anki är en stående kompis i badet och han verkar uppskatta hennes närvaro. Jag hoppas verkligen vi får en plats i nästa omgång babysim. Om inte annat så ser i alla fall jag fram emot det väldigt mycket!
Djuren har också blivit mer intressanta. Tixan är fortfarande inte imponerad av honom så hon håller sig oftast på lite avstånd. Likaså Ernzt tycker att han gör sig bäst på håll men ibland kommer han fram & vill lära känna lillebror lite mer.
Franz hänger runt honom mest hela tiden. Eller är det för att jag oftast är där han är, haha?! Ludwig har i alla fall klappat på honom, kört ner näsan i pälsen på honom och några gånger till och med sträckt sig efter honom. När han badade igår och plaskade som bäst stod Franz jämte o tittade avundsjukt på. Han ville också bada. Det blir nog kul till sommaren när de kan bada ute båda två!
Mix blir mer & mer intresserad. Hon är totalt orädd & det är så skönt att hon är så tålig. Det har hänt att han tagit ett riktigt tag i pälsen på henne men hon bara spinner & stryker sig mot honom. Det gäller såklart å hålla koll på all päls så han inte får det i munnen men jag tror & hoppas att han kommer bli lika förtjust i djur som vi är!
Det är verkligen en sann glädje att få se alla små framsteg han gör & kärleken till vårt lilla mirakel växer verkligen hela tiden fast man tror att det inte går mer. Vilken lycka att få vara just hans mamma! ❤
Hösten har verkligen varit alldeles fantastisk hittills & jag hoppas november blir en bra månad också.
Vi har en del att se fram emot, bland annat lillemans namngivning. Det ska bli kul & jag ser verkligen fram emot den men det kommer också bli mycket jobb eftersom jag envisas med att fixa maten själv till de ca 45 gästerna. Lite hjälp kommer jag få i alla fall, både med matlagningen & med passning av lille herrn. Skönt eftersom det lätt kör ihop sig när man har måsten med tidspress & en liten att se efter.
Å den lille växer! Senast vi var på BVC mätte han 63 cm o noterade 6910 gram på vågen. Vid det här laget har han sprängt 7 kilos gränsen, garanterat! Det händer så mycket nu o det är så roligt. Jag kan redan få ångest av tanken på att börja jobba & inte få vara med honom lika mycket. Men det är en stund kvar tills dess!
Han sover fortfarande löjligt bra på nätterna, från strax innan 19 till 6 snåret. Förmiddagsmålet består numera av gröt & det är tveklöst han favoritmål! Han äter som en häst! Tre gånger om dagen får han fruktpure, päron, banan & persika, päron & äpple eller blåbär som vi premiärade med idag. Allt slinker ner lika fint å han mmm:ar härligt till de flesta smakerna!
Söndagar betyder bad & numera tvättar vi honom direkt när han kommer ner i badet sen får han plaska lite "själv". Vi håller såklart men han får ligga å flyta & sprattla med benen eller sitta upp & plaska med hela armarna. Badankan Anki är en stående kompis i badet och han verkar uppskatta hennes närvaro. Jag hoppas verkligen vi får en plats i nästa omgång babysim. Om inte annat så ser i alla fall jag fram emot det väldigt mycket!
Djuren har också blivit mer intressanta. Tixan är fortfarande inte imponerad av honom så hon håller sig oftast på lite avstånd. Likaså Ernzt tycker att han gör sig bäst på håll men ibland kommer han fram & vill lära känna lillebror lite mer.
Franz hänger runt honom mest hela tiden. Eller är det för att jag oftast är där han är, haha?! Ludwig har i alla fall klappat på honom, kört ner näsan i pälsen på honom och några gånger till och med sträckt sig efter honom. När han badade igår och plaskade som bäst stod Franz jämte o tittade avundsjukt på. Han ville också bada. Det blir nog kul till sommaren när de kan bada ute båda två!
Mix blir mer & mer intresserad. Hon är totalt orädd & det är så skönt att hon är så tålig. Det har hänt att han tagit ett riktigt tag i pälsen på henne men hon bara spinner & stryker sig mot honom. Det gäller såklart å hålla koll på all päls så han inte får det i munnen men jag tror & hoppas att han kommer bli lika förtjust i djur som vi är!
Det är verkligen en sann glädje att få se alla små framsteg han gör & kärleken till vårt lilla mirakel växer verkligen hela tiden fast man tror att det inte går mer. Vilken lycka att få vara just hans mamma! ❤
måndag, oktober 12, 2015
50 nyanser av blått en söndag
 |
| Morgongympa i bästa pyjamasen är fint! |
Igår drog jag, mamma och lillasyster till Ullared och GeKås. Det var uppenbarligen inte bara vi där, nytt rekord på lördagen med över 35 miljoner i dagskassan. Galet! Jag klarade av djur, hygien, herrkläder, damkläder och väskor innan fikat vid 10. Sen gick vi på barnkläderna och det fanns rätt mycket till våra små. 50 nyanser av blått som jag brukar säga när jag pratar om kläderna. För det är så det är, varken grönt, grått eller svart är självklara färger bland pojkkläderna men blått finns det i alla möjliga olika nyanser. Tur att man ändå tycker blått är okej! För syrran är det samma sak men där är färgen rosa. Inte helt lätt alltid när man kanske egentligen föredrar andra färger. Vi fick i alla fall med oss en hel del kläder hem innan vi tog lunch och sen fortsatte bland leksakerna. När vi väl kom till heminredningen var jag totalt slut och så även pengarna så det blev minsann ingenting därifrån. En annan gång. En mysig och trevlig dag hade vi i alla fall även om det var lite väl mycket folk för min smak.
En del i den här lilla trippen var ju såklart att lämna våra små stjärnor hemma med sina respektive pappor en hel dag. För första gången för oss båda. Ludwig vaknade precis när jag skulle åka så jag hann pussa på honom några gånger och säga godmorgon. Ett jätteleende hann jag få också innan vi körde. Det gick bra men oj vad jag var rädd att jag inte skulle hinna hem innan han somnade. Men det gjorde jag. Precis. Det blev en repris på morgonen så några pussar, leenden och sen godnatt innan han somnade.
Idag ska vi ta igen oss, packa upp, inviga lite leksaker, umgås och i eftermiddag få finbesök av en gammal kompis och hennes 1-åring.
Det är skralt här med uppdatering men livet får komma först. Kanske kommer lusten att skriva tillbaka, tills dess får ni helt enkelt nöja er med sporadiska uppdateringar! =)
måndag, september 21, 2015
3 månader
Idag firar vi den här lille guldklimpen som blir 3 månader. Tiden går så fort! En klyscha, jag vet, men den är så sann.
På onsdag är det dags för vaccination, vägning och mätning igen & det ska bli spännande att se hur mycket han växt på alla håll sedan sist. Det har ju ändå gått en hel månad sedan sist.
Mycket händer nu och han kommer på och upptäcker nya saker hela tiden, rörelser, ljud och omgivning. Det är så roligt och spännande att se honom och vi blir bara mer och mer kära i det här lilla livet. Tänk vad mycket kärlek man kan få, ge och känna!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)