Vind var det gott om men solen lös med sin frånvaro till en början! Först på sluttampen tittade den fram, efterlängtad.
Målet var Franz släkt (pappa & två halvsyskon) med matte Elisabeth. Vi skulle valla! Så efterlängtat och det gav mersmak.
Lite kaffe till en början & prat för att kolla av vart vi alla står och vad vi ville träna på. Sen åkte vi till fåren. Ernzt var först ut av mina och han var lika lugn och fin som de sista gångerna. Antingen är han utbytt eller har polletten bara trillat ner. Så jädra fin han är! Jag hoppas att det är allt arbete som betalar sig nu. Visst har vi massor att träna på men nu finns verkligen alla förutsättningar till att göra det och få ut massor av det.
Franz var lugn och fin, han har en fin känsla och är öppen men går lite för fort ibland. Matte ska bli bättre på att korrigera det snabbt. Men riktigt fin han också. Stolt över mina fina pojkar!
Vi fick god paj till lunch och hann med att besöka Anja som hade öppen trädgård iom Öland Spirar i helgen innan vi körde igång med vallningen igen.
Ernzt fick gå igen och provade på fållan för första gången på länge. Å det hade hänt en del med killen där också. Vi plockade ut fåren efter och när matten bara fått lite mer rutin på det momentet kommer det fungera fint det också.
Extra glad är jag för att jag inte kännt av något i magen, ligamenten som bråkat tidigare när jag gjort något fysiskt verkar ha lugnat sig, kanske iom att magen växer lite långsammare? Jag orkade iaf med hela dagen och det är klart att det underlättat när båda killarna varit lugna, öppna och fina.
Tack så väldigt för att vi fick följa med, för bra träning och bra tips! vi längtar redan tills nästa gång! Vallning ger verkligen mersmak och nu hade vi velat ha får här hemma direkt som vi kunde tärnat vidare på. Men vi får vänta några månader till.
Elisabeth & Pep fållar in. |
Ernzt & jag i fållan. |
Fina Franz <3 |
Elisabeth och Wille visar hur det ska gå till. |
Alaska visar stil. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar