Livstecken - det var på tiden!

Fy vilken dålig uppdatering här!

Livet kom emellan & det måste det få göra ibland.

Sedan sist har jag i alla fall uppdaterat lite på Instagram så det får bli en sammanfattning med de bilderna.

 

Jag har gjort Rabarber & citronsaft med mynta & vanilj (precis som förra året) och den blev galet god i år igen.

Vi har firat Midsommar på Hammaren med god mat, smaskig tårta och trevliga människor. Det blev två varianter av tårta i år eftersom syrran tänkt göra en sort medans jag inte vill fira Midsommar utan en klassisk jordgubbstårta (som dessutom är lite av min paradgren). Så hon gjorde en modern glass och marängtårta medans jag gjorde en klassisk jordgubbstårta med massa gubbar & grädde. Årets twist ( det måste finnas en lite twist varje år på den men helst inte samma som förra året) blev flädersagt i vaniljkrämen - gott!

 

Jag & mamma tog en tur till mormor för att säga hej, dricka kaffe men också för att gå till morfars grav. På Midsommaraftonen var de 3 år sedan han somnade även om datumet var några dagar senare (det var då vi styrde  kosan till Lajsbo). Vi hade en ganska mysig kväll hos lilla mormor & stunden på kyrkogården var sådär fridfull trots lite regn.

Vi har ätit grillat ( i massor!!) och toppat med hemmaodlade jordgubbar. Alltså, vårt land är överfullt med de röda små gubbarna. Visserligen är det någon (liten fyrbent) som trampar ner en del av dem när han leker med sin boll men vi har så vi klarar oss ändå!

 

Det vanliga livet rullar ju också såklart, med vardagsmat, kvällspromenader och jobb. Kvällarna uppe på åkrarna har varit något alldeles extra den sista tiden med himmeln i en glödande färg eller med regndimman liggandes tung över hästhagarna - vackert!

 

Inklusive denna veckan har vi 6 veckor kvar till semestern. Långt fram, så långt att det inte ens känns jobbigt än faktiskt. Vi har ju dessutom valt det själva! Allt för att kunna göra lite på huset när det väl är dags. 

Vi har haft lite uppehåll med vallningen, det är inte så himla lätt å få ihop det alltid. Men igår fick vi det tillslut. SÅ KUL! Mest laddad var, hör & häpna, Franz! Första rundan var det inte många rätt men till den andra då vi gjorde övningen som vi fick tips om när jag hämtade Ernzt på Öland gick bra. Riktigt bra faktiskt! Ernzt fick göra samma övning å visst är han laddad men i jämförelse med lillebror var han den lugna - plötsligt händer det... Förhoppningsvis kommer vi få lite bättre träningsmöjligheter om ett par-tre veckor då det kommer hem 5 damer till byn. Då kan vi enkelt åka dit och träna korta stunder varje dag. DET ser vi verkligen fram emot! Tills nästa år hoppas jag att vi ska kunna ha några flickor hemma redan från tidig vår och sen hela sommaren innan vi stallar in dem i ett sprillans nytt, om än litet, fårhus framåt vintern!

Huset går det sakta med för tillfället. De sista fönsterna som vi fått hem har kommit på plats och dörrarna (inte pardörren på framsidan) också. Snickarna ska ha semester snart och innan dess hade de lite annat de var tvugna att avsluta - förståeligt. Sålänge lägger vi fokus på hundhuset som vi handlade material till i lördags. Jocke & pappa började snickra igår, prefab i bonnens vagnbod. Perfekt att kunna snickra ihop allt där och sen bara lyfta det på plats. Smidigt som attans. Till helgen gräver vi ur och gjuter sen kommer det lilla huset plötsligt vara uppe. Det kommer bli kungligt för killarna att bo där! Ni ska få se....

Som tack för all hjälp och för att de alltid ställer upp bjöd vi mamma & pappa på smaskig mat i lördags kväll. Izakaya Moshi fick bli restaurangen fö kvällen. Jocke hade heller inte varit där innan men alla tre var imponerade och vill gå dit igen. Jag tackar inte nej, jag tycker det är en av de absolut bästa restaurangerna vi har i den här stan.

I lördags (mycket hände i lördags tydligen) eftermiddag var vi också & hälsade på lilla Ella som blivit stor tjej nu. Felfria 1,20 starter och...ja, varför vi hälsade på henne tar vi en annan gång. Förhoppningsvis kommer vi "över ån" och kan ropa hej då. Tills vidare säger jag bara att det var roligt att få se henne, hon gillade lika mycke nu som då att bli kliad bakom örat och jag fick ett par rejäla pussar av henne.... Sen kom gamla vanor fram från föltiden när hon började leta skosnören och småtugga i byxbenen men det behöver vi inte prata så högt om. Nu hoppas vi bara att allt går som det ska så ska jag tala om sen vad som händer!

That´s all för nu hörrni, jag ska försöka bättra mig igen men samtidigt måste livet gå först, vi har ju bara ett! Kram

Sommargöra - Fläderblomsaft

Igår kväll satte jag en omgång flädersaft så lagom till midsommar kommer vi kunna njuta av en förhoppningsvis alldeles fantastiskt god saft!

Det som behövs är 35 fläderblommor, 3 stora citroner, 1,5 kg socker, 50 gram citronsyra och 1,5 liter vatten.

Lägg blommorna i en gryta eller hink (helst i aluminium) som rymmer minst 5 liter. Tvätta citronerna noggrannt och skiva dem tunnt. Koka upp vattnet och rör ner socker och citronsyra. Häll den varma vätskan över blommorna och citronerna. Täck med lock och låt stå i 3 dygn.
Sen är det bara att sila saften innan du häller upp den på flaskor. Vill man ha lång hållbarhet på saften går det alldeles utmärkt att frysa den i flaskorna.

Tips till sommargroggen: Några isbitar, en liten skvätt flädersaft och fyll på med vodka efter smak, mumsfillibums!

Nu funderar jag på om jag skulle ta och göra en omgång rabarbersaft när jag ändå är igång.

Härliga helg!

God morgon! Här vaknade vi strax efter halv 7. Medans några valde att kliva upp & ta en morgonpromenad valde jag att ligga kvar i sängen en stund. Nu har i alla fall frukosten landat i magen och det är dags att ta tag i dagen.

Igår kväll var vi på Änga och grillade. En riktigt mysig kväll med mina bästa! Fler sådana tack (dock gärna utan den knottinvasion som pågick...)

Idag vankas 160 års kalas, det är minsann inte varje dag men först ska vi göra lite nytta!

(Glöm inte kolla på Sjölyckans sida, där kommer lite nya bilder varje vecka nu!)

Som en dröm

Idag är det 3 år sen vi träffades Jocke å jag. Galet vad tiden går!

Vi firade på speciellt sätt & passade på att kika på huset. Idag har de börjat sätta de fantastiska fönsterna! Det blir så magiskt bra så jag får nog nypa mig lite i armen. Tänk att vi ska bo där, i vårt egetritade hus på en alldeles perfekt plats! Drömmar blir verkligen sanna!

Sweden Rock helgen

Så var den stora årliga händelsen över för denna gången! Vi har haft en riktigt bra helg nere i Norje! 

Vi har blivit kyssta av solen, frossat i maten, badat i drickat, njutit av fina vänner och inte minst rockat järnet på världens bästa festival. Ännu en underbar festival helg som vi kommer minnas länge.
Vi har sett band som rob Zombie, Alice Cooper, Rockklassiker Allstars, Ted Nugent, Talisman, Foghat, Black Sabbath, Billy Idol och Volbeat. Å inte att förglömma de svängande djungeldjuren i Electric Banana Band. Att så många tusen människor slöt upp till den spelningen mitt på blanka dagen och dansade med i rörelserna till Min piraya Maja,  Zwampen och de andra låtarna var något utöver det vanliga. Janne Schaffer körde dessutom Nationaldagsfirandet på fredagen.

Så, nu är vi hemma igen och laddar om för några månaders (suck) jobb innan det är dags för semester. Å idag börjar längtan efter nästa års festival, den kommer säkert också bli något minnesvärt, precis som alla de andra festivalerna vi varit på!

Alice Cooper

Magiskt festival väder!

Nationaldagsfirande med Janne Schaffer på elgitarr!

Electric Banana Band



BLACK SABBATH

The Idol, Billy Idol

Volbeat avslutade på lördagen

Michael Poulsen

Kläm-fre-dag

Mornings!
Dålig uppdatering här. Sjölyckan har i alla fall fått sig några nya bilder sen jag skrev sist.
I onsdags började de sätta klimatskivor på nedervåningen och hela dagen igår målade vi. Panelen som inte går att få grundmålad från fabrik när man ska ha slamfärg måste grundas innan den sätts upp. Panelbrödorna är färdiggrundade och vi fick nästan hälften av lockläkten målade igår. Väl värt det i slutänden eftersom vi är väldigt överens om att falurött är den enda rätta färgen. Jag skulle kunna sträcka mig till herrgårdsgult på landsbygden men sen är det stopp, å då krävs det att det är ett hus som kan bära upp det gula. Annars är falurött det enda rätta & det är skönt att vi tycker likadant där.

Ernzt har åkt till Öland för några dagars kollo. Att han har det bra är jag alldeles övertygad om & han kommer med största sannolikhet vara helt slut när han kommer hem. Franz däremot saknar nog sin brossa ganska mycket för han är inte alls sig själv. På promenader å när man åker iväg är han nästan som vanligt, den största skillnaden är här hemma. Han är inte van vid att va ensamhund & det märks. Det märks också vilken trygghet i livet han har genom brossan. Well well, det är bara några dagar så snart är han hemma igen.

Nu blir det jobb innan helgen, som kommer att fyllas med just jobb.

Klart vi saknar det lilla Ernzta-trynet.
Det är tomt i huset med bara en hund & två katter!

Fest, golv, panel, vallning & ett par grillningar

Helgen flög förbi, som vanligt!

Fredagskvällen spenderades på 4-krogar vid sjön där vi har Vårfesten med jobbet. Lyckat verkade det som när jag smet hemmåt strax innan 23.

 

Lördagen började tidigt, uppstigning ock frukost strax innan 07 för att se koppla på hästsläpet & köra söderut. Målet var en lite bygghandel i Munka-Ljungby. Jocke hade hittat en annons på ett golv, precis ett sånt som vi letat efter, som vi hade köpt på telefon. Riskabelt men WOW! Det var verkligen precis så som vi ville. Listpriset på det här ligger på 7-800 kr/kvm. Lite för mycket pengar om man ska köpa 110 kvm. Nu hade den här handlaren köpt ett stooort parti och kunde därför sälja det betydligt billigare. Dessutom är det ett Kährs golv & ingen andra sortering eller så. Enstavig, rustik ek, mattlackad å jag är SÅ nöjd! Det här kommer bli hur bra som helst!

 

När vi lastat av golvet högg vi tag i målningen & fick en del av panelen målad. Dagen avslutades med grillning i Tegnaby där vi kikade på de nyanlända sommargästarna (kvigor & stutar) och de nyinflyttade hönorna.

Igår fortsatte Jocke med panelmålningen med hjälp av pappa medans jag åkte till Änga med hundarna. Sista tillfället på den här kursen. För att spara på djuren gick vi med linan & föste lite grann. Plockade ut dem ur hörnen och försökte hålla oss på linjerna. En ganska tråkig övning för det händer inte så mycket men hundarna var riktigt trötta i huvudet ändå. Det är jobbigt att gå lugnt bakom! Franz skötte sig snyggt och nu ser jag fram emot att komma ut på lite större ytor med honom.
Mamma I gick en vända med Ernzt också när kursen var slut. Han vill helst bara stoppa, få på huvudet. Å så går det för fort, han gör egentligen inget dumt utan felet är att han rusar runt istället för att lugna ner det lite. Å han kan ju, i sina goda stunder har han visat det, gå lugnt och fint, bakom djuren, utan att fara upp på sidorna utan bara lugnt pendla bakom.
Men, han skötte sig hyfsat iaf och gör som sagt inget dumt! Det är dessutom riktigt roligt att se någon annan köra honom.

Kvällen avslutades med grill hos lilla mamma, och pappa såklart. Mumsfillibums! Å så en syrlig å smarrig rabarberpaj på det med lite kaffe.
En snabbrunda till vallokalen också fick det bli för att göra sin plikt och rösta i EU-valet.

 Nu är det ny vecka och den har en del spännande saker att se fram emot. Mer om det en annan dag!

En bra dag

Efter jobbet packade jag inte hundarna & åkte för att göra veckans stalltjänst.
En promenad till Sjölyckan blev det också eftersom snickarna börjat på riktigt idag. Wihooo! Nu växer det fram. Ska bli så roligt att få se det under hela byggtiden. Det känns dessutom väldigt bra med snickarna & de är väldigt måna om att vi ska får det som vi vill och har tänkt. Skönt & precis som det ska vara.

Bonden har släppt två stutar hos oss & gissa om killarna blev glada!
Tyvärr är de bara två och inte invallade men titta kan man i alla fall få göra.

Efter hemfärd & mat blev det en liten nätt promenad på 1 timme & 45 minuter, jag kunde knappt vända hemmåt, det var så skönt & vädret är alldeles undebart. Fint sällskap och en massa prat. Nu blir det en skvätt kaffe här innan det är dags att duscha och tacka den här tisdagen för att den va en bra dag med en fantastisk kväll!

Som en drake i motvind

När någon man tycker om drabbas av något hemskt reflekterar man gärna över livet i stort.
Oavsett om det är någon som står en nära eller om det är någon som bara gjort ett väldigt starkt intyck på en kommer det upp tankar som gör att man blir lite mer ödmjuk.

Jag känner en tjej, egentligen är vi kollegor men jobbar på olika orter, som gjort väldigt starkt intryck på mig. Vi träffas några gånger varje år men hon, tack vare sitt sätt att vara, finns med mig i tankarna nästan varje dag. Några år har vi kännt varandra och jag tror att vi är ganska lika på många sätt. Vi har samma intressen och är ganska rakt på sak. Antagligen är det därför, tillsammans med hennes sätt att vara & hantera det jobbiga, som hon gjort så stort intryck på mig. När man får ett tufft besked, i detta fallet cancer (otäckt ord på en otäck sjukdom), eller ett annat tufft besked är det många som kryper ner i sanden och försvinner, tynar bort. Det är enkelt att låta allt det jobbiga ta över, att "bara" vänta på att det ska bli bra igen. Och förhoppningsvis bli det bra. I detta fallet är jag övertygad om att det blir det.

Att då, i den där svåra stunden orka dela med sig, inspirera andra och vara som allra vackrast, det är för mig imponerande, för det vackra kommer inifrån. Att visa den styrkan och våga visa sig svag, att såt för att livet inte alltid är så lätt. För alla är vi svaga någon gång men det är en styrka att våga visa det. Att stå för det. Att orka omvandla svagheten till styrka och motivera & inspirera andra mitt i det jobbiga. Alla går vi igenom tuffa prövningar på livets krokiga väg. En del tuffare än andra. Om man sen väljer att dela med sig eller inte, det är ens eget val. Men att orka göra det i den jobbiga tiden och dessutom på ett sätt som får andra att orka med sin egen tuffa prövning eller att inspirera andra till att faktiskt njuta av livet när det är bra. Det tycker jag är fantastiskt.

Det är i motvind en drake stiger.

Så brukar hon säga & det är så sant. När man går igenom tuffa saker, det är så man blir stark. Efteråt. Inte alla orkar vara så starka som de kanske önskar mitt i livets prövningar. Men efteråt blir vi starkare. Att då, i det där jobbiga, när draken stiger, tänka framåt kanske inte alltid är så lätt.
Men man ska aldrig glömma att det är när draken väl stiger, det är då den syns och det är då vi förundras över den. För på marken, innan den lyfter är det ingen som förundras över den. När den sen tagit sig igenom den tuffa stigningen och nått full höjd, det är då vi andra står på marken och förundras över hur vacker den är och att den faktiskt tog sig hela vägen upp!

Oavsett vilka prövningar livets väg har på lut för dig, tänk på draken. Det är i motvind den stiger & det är först när den lyft, när den påbörjat sin resa, vi ser den. För att när den nått sitt mål vara som allra vackrast.

Mera träning

Igår var det kurs-time igen. Kul!
Franz gick ganska många men korta rundor. Lite het på gröten, framförallt i början. Nu är det dock dags att börja sätta kommandona helt, höger, vänster och är det ligg så ska det minsann liggas ner. Däremot ska jag försöka att inte lägga honom hela tiden. Han är öppen och fin så det räcker med att grymta till på honom så skärper han sig.
En film blev det också. Detta är sista passet så han är lite trött, då går det gärna lite fort. Men här går han faktiskt på både mitt höger & vänster utan att jag pyschar honom först (även om det inte hörs eftersom jag lagt på ljud så ni ska slippa höra blåsten och hundarna som skäller....). Vi jobbade mycket med hörnen och att han ska ta mina kommandon idag. En minut in trodde jag att fåren självmant skulle glida upp i hörnet igen men det gjorde dem inte...om det ser förvirrat ut. Å ca 2 minuter in lyssnar han inte alls...trötthetstecken. Men annars är jag nöjd!

 

 

Ernzt fick gå några rundor han också efter kursen. Inte helt galen idag men alldeles för högt tempo & inte alls sådär öppen & fin som han faktiskt KAN vara, även om han långt ifrån alltid är det.

Andra rundan bättre än första.

När alla var klara smet han dock in i hagen igen när mamma I vallade med gamla Yenni. Ojoj, mamman blev inte glad. Så lille herrn fick sig en uppläxning som heter duga! Välförtjänt! Sen tragglade hon lite med honom & fick säga till honom flera gånger ordentligt efter det. Sen lyssnade han rätt bra. Så, nu ska jag inte köra honom på ett tag (om jag kan hålla mig) utan istället låta mamma I göra det. Jag tror att vi har lite för mycket gammalt som ligger och gnager just i vallningen och därför blir det så väldigt mycket svårare nu när vi har lärt oss så mycket mer. Det gamla kommer liksom ikapp. Det allra bästa hade varit om han kunde fått bo hos någon med får (eller kor) ett tag, en vecka eller två i alla fall, längre kan jag nog inte klara mig utan honom, å inte Franz heller... Då kunde han få jobba varje dag, rensa skallen och förhoppningsvis få lite ordning i sitt liv så när vi ses igen skulle vi kunna börja om lite. Men vi börjar med att mamma I testar & kör honom å jag helt enkelt håller tyst. Jag vet inte om det är en lösning men annars känns lösningen mest som att låta bli och valla med honom & det känns inte som en bra lösning. Han älskar ju att valla! Inte för att det inte går utan för att jag tycker det är mindre roligt för varje gång jag måste trycka till honom. Särskilt när Franz är så öppen och fin. MEN!! Jag skulle ALDRIG kunna lämna bort honom för gott, då får vi helt enkelt skita i att träna ihop bara. Sen kanske det kan bli ändring tills nästa år, när vi har egna får att traggla på - varje dag!